Hej

Jag vet inte varför jag vill nå ut till dig som läser mina rader kanske just för att det är anonymt. Men tänkte att om jag hjälper någon med mina rader så är det bra så.

Jag har levt i fyrtio ett år och just nu singel, barnlös och ganska arg på livet.

Jag har haft en föreställning att allt i livet rätar ut sig och att allt kommer lösa sig . Men jag har stora tvivel på att det finns någon där"uppe". Har varit på besök och nästan lämnat jordlivet men aldrig träffat på en högre makt.

Hur kan jag hitta mig när benen slås undan om och om igen? Hur orkar man med alla motgångar?

Jag tar en dag i taget och väljer mina tankar som jag sållar kläder. Är noga med var jag lägger min tid på. Vad är bra och vad är sämre. Hitta det som jag älskar i livet och sållar bort dålig energi.

Är själv väldigt förvånad att jag lever när jag fått en stor ryggsäck med problem och tunga tunga stenar att bära. Jag har hört att jag är ett sk maskros barn, kanske är det så? kanske...

Allt som hänt mig har hänt mig av en anledning. Jag inbillar mig att jag ska lära mig något för jag tror ändå att man kan lära sig något ifrån alla människor man möter.  Kanske har jag inte alltid sett någon llärdom just i skedet av en händelse men när jag fått distans och kan reflektera så brukar jag ha lärt mig något om mig själv. Jag har genom åren fått jobba med mig själv mycket. Hitta en ingång som funkar framåt och det är inte alltid det lättaste.

Jag ska försöka dela med mig av mina dagliga lärdomar i min blogg får se om det funkar.